I´ll fuck it up so it´ll never beat again

Jag trodde att det blivit bättre,
Att jag skulle kunna låtsas som att det aldrig hänt,
Men känslan ekar och gnager och ångesten lockar och ropar.

Det har varit vi i så många år,
Jag älskar dig,
Min bästa vän i hela världen.

Ja jag vet, men du är ju det,
Tänk allt vi varit med om,
Gotland bara vi när jag precis fixat körkortet, fjällvandringar, skogspromenader,
Och allt vi pratat om, alla timmar vi druckit te och bara varit.

Det känns som att du inte längre vill ha det så,
Som att jag är överflödig,
Ja förlåt men det känns som att du inte längre vill ha mig kvar som vän.

Och det är mitt fel, den här gången är det faktiskt det.
Jag blir för intensiv och kväver,
Men jag har försökt, jag har faktiskt det att inte låta mina dåliga dagar ta över.

Jag har försökt att inte vara till besvär,
Jag är så jävla rädd bara,
Jag vet inte hur det blev såhär och jag vet inte vad jag ska göra.

Förlåt, men jag behöver en klapp på kinden,
Jag behöver bara en liten kram, eller en smäll på käften,
Vad än du kan undvara.

jag vet inte vad jag ska ta mig till längre..


                  förlåt mig kära du, förlåt mig för allt

                                                     

                                 Cause I´m more scarred, more scarred then my wrists is.
                                           I´ve been trying too long with too dull of a knife.
                                      But tonight I made sure I sharpened it twice,
                                              A stomach full of pills didn´t work again.
                                                       Like a bird so high,
                                                    Oh I might just try"

All you did was save my life

Började dagen med att gråta i duschen,
Ibland behövs det också och det var ett tag sen jag grät på riktigt,
Gick upp på vinden och hittade massa gamla skivor sen tonåren.

Skrutten och jag har städat och legat i soffan och lyssnat på allt från Rise Against, Alkaline Trio till Goo Goo Dolls och Bayside.
Ibland är det skönt att minnas allt som hänt och vad det har gjort med mig.

Ibland blir jag starkare av det,
Kniven fick stanna på vinden,
Jag vill inte idag.

Nu ljög jag, förlåt,
Självklart vill jag,
Men jag kan inte, får inte.

Det är kallt och jag har ingen att leka med,
Eller sitta på balkongen och dricka te och prata med,
Det gör ju lite ont.

Samtidigt som jag vet att det säkert finns nån som vill göra det med mig,
Jag måste bara orka hitta denna nån,
Måste bara orka skratta litegrann.

Skrutten var duktig på hundkursen igår,
Och det värmde mitt hjärta,
Hon var så glad och skuttig och snäll och duktig.

Sen gick vi till Glenn och Victoria för att rensa kantareller,
Glenn blev kär i skrutten,
Dom är så fina Glenn och Victoria.

Och jag är så glad att dom finns i mitt liv,
det är bara det att det finns saker jag behöver prata om som jag inte kan prata med dom om.
Men det kommer väl det också..antagligen, förhoppningsvis..

Jag mår bara lite illa,
Känner mig lite svag och misslyckad,
Det brukar bli så när jag läser tjockisens blogg.

Hon babblar på om hur fucking jävla duktig hon är och alla killar som vill ha henne och alla projekt hon har på gång och bla bla bla!

Man ska inte missunna folk lycka, jag vet, men seriöst,
Hon förtjänar det inte..
Nej inte alls...

 Kalla mig bitter,
Du har ingen aning om vad jag varit med om,
Vad jag har tvingats gå igenom för att finnas här idag.

Kampen är inte över än,
Efter 15 år är kampen ännu inte över,
Mina vapen börjar bli gamla och rostiga.

Jag har inget grannland som hjälper mig eller skickar vapen och soldater,
Nej jag står ensam kvar på trasiga knän,
Suger och sväljer och förintar mig själv så ingen annan ska hinna före.

                                                             I remember feeling low,
                                                             I remember losing hope,
                                                             I remember all the feelings and the day they stopped

I was a heavy heart to carry

Det går ett tag,
Det går bra en stund,
Jag behöver inte kolla upp dig på facebook varje jävla dag.

Jag kan leva mitt liv i stillhet och ensamhet,
Jag gör det, jag lever,
Jo faktiskt, nästan, typ, eller kanske liksom.

Två veckor gav jag mig själv att fixa livet på,
Två veckor då jag kan sovasovasova,
Två veckor sen är det nog, sen får det bära eller brista.

Jag trivs med att vara ensam, ibland.
Jag kan glida runt hemma i sunkiga kläder,
Jag behöver inte kompromissa om vilken film man ska hyra eller blablabal.

Nej jag bara gör det jag vill,
Fast jag saknar det, självklart, att få kunna glädja någon annan med små små ord,
Att få en klapp på huvudet och någon som viskar "det kommer bli bra, älskling, det kommer bli bra"

Jag och skrutten har börjat gå på långa skogspromenader,
Hon får springa lös och jag kommer stapplandes efter,
Jag är utmattad igen, jag erkänner det min vän,

Att jag klarar fan inte en sån vinter till,
Nej jag klarar det inte om jag faller dit igen,
Kroppen har sagt ifrån på skarpen nu.

Testerna kom på posten idag,
Måste göra det imorgon, det var tydligen bäst att göra det på morgonen,
Hoppashoppashoppas på negativt.

Jag har tappat hoppet om att finna mannen med stort M,
För det finns bara ett visst antal bra män kvar därute och jag tror att mitt skepp seglat,
Lets face it, det krävs en riktigt fucking jävla MAN för att palla mig när jag är på botten.

Inte för att jag hade planerat att stanna här nere föralltid,
Men när ångesten kryper fram och våldtar igen och igen och igen,
Och jag tillslut ger upp och gör som den säger,

Då krävs det att han, mannen, orkar ställa sig upp och ryta ifrån,
Skrika NEJ NEJ NEJ! nu får det fan vara nog och sparka ångesten i röven och slänga ut den,
Jag behöver någon som kan slåss på min sida, för mig, nån gång ibland.

Det är mycket begärt jag vet det, tro mig jag vet,
Men jag betalar tillbaka med mitt liv,
Jag ger allt jag har att ge och älskar så hjärtat nästan dör av kärleksöverdos.

                                                              I was a heavy heart to carry
                                                          My beloved was weighed down
                                                           My arms around his neck
                                                          And is it worth the wait
                                                       All this killing time?
                                                        Are you strong enough to stand
                                                    Protecting both your heart and mine?

                                                           Who is the betrayer?
                                                    Who's the killer in the crowd?

                                                   I was a heavy heart to carry
                                                    But he never let me down
                                                  When he had me in his arms
                                             My feet never touched the ground
                                             I'm so heavy, heavy in your arms.