Jag skickade smset, kände att jag behövde det,
Det har gått ett och ett halvt dygn,
Fortfarande inget svar.
Vilket får mig att misstänka allt mer,
Att det är sant det som hon sa min terapeut,
Han använde mig bara som ett redskap för att visa sin tjej vad hon förlorat.
För, om han inte är med henne nu,
Varför svarar han då inte?
Visst han kanske mår dåligt men, man kan väl ändå svara?
Kanske ljög han för mig,
kanske tyckte han att det var enklare att hitta på nåt sånt än att säga sanningen,
Jag vill inte tro på det, men känslan av att det är så börjar krypa sig på.
Jag borde ha vant mig,
Det blir alltid såhär,
Det är aldrig meningen att jag ska få behålla en vän.
Som jag har saknat honom och vår vänskap!
Som jag har längtat efter att få prata med någon som varit med från början,
Som jag väntat på att få förklara och be om ursäkt för allt jag gjort mot honom förut.
Jag har väntat på en ny start, en ny början..
jag kan inte mer.
Jag är värdelös och orkar inte,
Det känns tomt och äckligt.
Förbannat ont och brännande,
fult och snuskigt och jävligt,
Jag vill inte
you found me
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar