jag har skrikit mig hes,
Jag grät sönder allt,
Jag har förlorat allt.
Det gör ont i bröstet,
Det är något som vill ut,
Något som klöser och river och gnager och sliter.
Jag ska inte göra om det,
Jag ska inte berätta om saker som hänt eller hur jag mår för folk som är trevliga och snälla och bara vill hjälpa till,
Nej, jag ska hålla käften.
Blev det bättre när jag berättat?
Ja, jo lite.
Men ångesten kommer ALLTID tillbaka, som en jävla boomerang.
Jag vill inte vara här mer,
Jag vill bort,
Jag MÅSTE bort härifrån.
Jag kvävs här,
Jag dör här,
Jag förintar mig själv här.
Jag har krossat tallrikar och glas,
Sparkat sönder skor och fötter mot tegelväggar,
Mest av allt vill jag krossa mig själv.
carving hate into my skin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar