Hjärnan går på högvarv,
Jag har varit här förut.
Jag vill göra något för att glömma allt som gör ont och tär,
Jag vill bli så full att jag inte kommer ihåg mitt namn eller adress,
Jag vill till ett annat ställe.
"Gör saker för dig"
Jag gjorde ju det, igår, åkte till ön och gick runt runt runt,
Det var så fruktansvärt vackert där att jag kände, ska man dö så kan man dö här.
Men ångesten gnagde,
Det var som att något tomgångskörde inuti mig,
Något som inte ville stanna.
Alla jobbar eller så ska dom flytta eller så ska dom ha en mysiiig hemmakväll med sin herr eller fru,
Och här sitter jag och sitter av tiden tills helgen är slut och jobbet börjar igen,
Jag är ju iaf inte ensam på jobbet.
Jag älskar henne mer än livet själv och kan inte leva utan henne,
Men jag börjar tvivla på det alltmer,
Och det dödar mig att det är såhär.
Det våldtar mig att jag inte klarar av det,
Jag vill ju så mycket och jag älskar som en galning,
Men jag tror inte att det räcker den här gången.
För hon känner att jag inte har orken kvar,
Hon ser på mig att jag inte klarar av vardagen,
Och då kryper hon ihop i mitt knä och bara ligger där, tyst och snäll och ledsen.
Det är mitt fel att hon mår dåligt,
Det är jag som förstört henne,
Men jag kan inte ge upp henne.
Jag kan inte förlora henne.
Men jag vet inte om jag har det som krävs för att ge henne allt det hon behöver och vill ha..
Jag mår illa, det står mig upp i halsen.
Jag borde städa, diska,handla och färga håret, tvätta.
Men allt jag gör är att ligga kvar i sängen med kläderna på och stirra upp i taket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar