4 REAL

Jag sov tills halv tre idag, halv tre!
Jag vaknade till och från, drömde osammanhängande och galet,
Jag orkade inteinteinte ta mig ur sängen.

Det kändes jobbigt och omöjligt,
Det har varit så sedan studenten,
Sedan skattkatten dog har jag släppt allt.

Jag har struntat i möten och legat kvar i sängen hela dagen,
Jag skäms men ibland har det gått dagar innan jag orkat duscha eller klä på mig,
Jag har legat i smutsiga lakan i månader och huggit sönder armar och ben.

Periodvis har jag ätit min medicin vilket har resulterat i viktuppgångar och humörsvängningar,
Det har sedan gått månader då jag inte tagit en enda tablett och jag har spytt av ångest,
Det går upp och ner och nu har jag fallit så långt ner att jag inte ens kan ta mig framåt i sidled.

Jag hatar det spegeln visar,
Jag hatar att jag är jag,
Jag hatar mina ärr.

Det har  gått så långt att jag numera tycker att det är jobbigt att sminka mig,
Jag vet att jag måste göra något åt det,
Jag vet att jag måste skaffa ett jobb, en utbildning, ett eget hem, en bil och all annan jävla skit som man ska ha för att kunna kalla sig själv för lyckad, levande människa.

Så många måsten och så lite jävla ork,
Jag är konstant trött,
slut och tömt på energi.

Det är inget iv det jag har här,
Jag lever knappt längre,
Nej jag tillbringar all min tid hopkrupen någonstans och slåss mot ångest och monster.

Och nej det är inte cool eller magiskt eller attraktivt,
Nej inte fan är det glamouröst eller avundsvärt,
Jag vet vad du tycker när du ser på mig.

Ta dig i kragen för fan, börja leva och gör nåt av ditt liv, man får bara ett,
Jag kan bli arg då och tänka att jag faktiskt inte bad om att få ett,
Men då ångrar jag mig och förstår hur du måste se på mig.

Patetiskt, ja jo det är ju det jag är,
Jag krälar för fan runt på golvet i mina underkläder,
Smutsig, med tre dagar gammalt smink och otvättat hår.

Åh det värker i kroppen och jag mår illa,
Jag vill härifrån, jag vill fly,
Jag gråter mig själv till sömns.

Så illa är det,
Så långt har det gått,
Så skrattretande har jag blivit.

Jag ljuger jävligt bra, eller hur?
Jag kan le så att alla tror att det är så jävla bra,
Jag kan ljuga så att ingen ser ställena på kroppen där kniven har huggits in och ut och in och ut i evigheter.

Men jag dör här,
Utan det så vet jag inte längre vem jag är,
Så förlåt men jag tror jag är färdig här.

Jag har sparat i månader och jag tror nog att dagen snart är här nu,
Jag har säkert en 500-800 piller i medicinskåpet,
Och jag är gammal nog för att köpa alkoholen som ska göra dom sällskap på den stora dagen då vi blundar och skålar en sista gång för livet.