De flesta älskar sina föräldrar,
Men jag orkar inte med dem just nu.
Det de håller på med gör mig arg, förbannad och ledsen,
Jag vill se dem lyckliga men jag orkar inte hjälpa dem framåt i livet längre,
Jag har nog med egna problem, jag försöker få mig själv att orka kliva upp varje morgon.
Jag hatar dem för jag förstår inte, nej inte alls,
Hur de kan hålla på så som de gör,
Jag blir så arg när jag ser vad de gör när så många går runt utan att hitta kärleken, så många som inte ens får en chans till att finna den.
Om jag var pappa skulle jag ha varit så jävla äcklad av henne,
jag skulle inte vilja ha något med henne att göra överhuvudtaget,
Men det är ju deras liv och de måste göra egna val.
Det gör mig bara så frustrerad när de gång på gång säger att nej dem ska inte vara tillsammans längre,
Det håller i ungefär nån vecka och sen så är dem tillbaka och gör samma jävla sak igen.
Om och om igen.
Det är väl jobbigt för dem med men vi runtomkring sliter ont också.
Varför får dom ha varandra när jag inte ens kan hitta någon som vill sitta bredvid mig på bion?
Hur kan människor som slänger bort kärleken och är otrogna få vara älskade och ha någon trånande efter sig,
När det finns vissa som kämpar och kämpar för att komma så långt att de är redo att leva med någon bara för att upptäcka att det inte finns någon kvar?
But right now, I dont care about that part.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar