fredag 19 november 2010

But life without love is no life at all

Ibland undrar jag om det verkligen är värt det att älska en annan människa,
Men så tänker jag att det är fruktansvärt ensamt att inte älska alls,
Det är ju bara det, att kärlek inte är för alla.

Visst skulle det vara fint att vakna upp bredvid någon,
Att ha någon att gå ut med soporna med,
bara det att ha någon som stannar hos en när man vrålar i panik och har köttsår på kroppen,

ja, bara det skulle vara fantastiskt.

Ibland behöver jag mycket, ja jag tartartar,
Men jag ger också hela mig själv och mitt liv till den som förtjänar det,
Jag ger mer än vad jag har för att inte förlora ett hjärta nära mig.

Jag känner nu när allt har rasat samman på så kort tid,
att jag behöver någon nu mer än någonsin,
Men jag vet inte om jag är redo.

Jag vill ha det där livet,
Men det är enklare att stänga av, krypa ihop och stanna inne,
Att inte släppa in någon inpå sig är inte lika läskigt och man riskerar inte att bli sårad.

Men att leva med rädslan som chaufför, ja det är att inte leva alls.

                                                    Its getting harder to see the skin between the lines,
                                                    Oh, and they are getting much deeper

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar