Luften var kall och dimman låg tät,
Farmors pälsmössa gömde hela mig.
Sen åkte jag till psykologen,
Fick veta att jag måste börja leva mitt liv som jag vill,
för tydligen så slösar jag bort tiden som det är nu
Och fortsätter det såhär så kommer jag att hamna ännu längre ner,
Det kommer bara bli värre sa farfar.
Hon kan prata med de döda min psykolog, hon kan det.
Jag känner ju själv att det är ohållbart att fortsätta såhär,
Men jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig från tomheten och ut till verkligheten,
Foxxy hjälper och puttar på mig så mycket hon kan.
Vi tog en liten powernap i typ 3 timmar idag,
Kroppen protesterade och jag har feber ont i muskler och skelett.
Rösten är härligt mörk och raspig och kylan sprider sig.
Det är dagar som dessa jag önskar att jag inte var ensam,
Jag vill bara bli litelite ompysslad, bara så att jag vet att någon bryr sig,
En kall hand på en febrig panna, bara det skulle ta bort värken.
Men för att överleva i tvåsamhet måste man veta vad man ska säga och göra,
man måste kompromissa och öppna upp sig själv,
Man måste älska sig själv för att kunna älska någon annan, man måste det.
'Til you're breathing in reverse
All your friends and sedatives mean well
But make it worse
Every reassurance just magnifies the doubt
Better find yourself a place to level out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar