I feel so far away from what I used to be

Dörrar öppnas och stängs, nycklar sätts i lås som rostar sönder av ålderdom
Fötter springer över golv och händer stryker över väggar,
Vrålen göms bakom stängda dörrar och det blir bara värre och värre.

Ensamheten smyger sig på om nätterna,
Och nu börjar en månad av kyla och tomhet,
Kanske kommer finfinaste Ingrid och bor med mig tills december<3

Vi ska till Tallinn i tre dagar i december, Ingrid och jag<3
Jag längtarlängtarlängtar tills hon kommer hit, tills vi åker.
Jag måste göra något, behöver en förändring.

Jag är så jävla trött på att leva såhär,
Så äcklad och trött på hur jag ser ut och är
Jag måste göra NÅGONTING, vadsomhelst, för att ändra radikalt och extremt och permanent.

Ibland vill jag falla bakåt och återgå i gamla mönster
Ibland vill jag släppa taget och bli mörk och trasig och äcklig igen
(ibland vill jag skära och bränna sönder mig själv, ångrar att jag aldrig haft modet att pröva gå in i mörkret)

Jag leker med tanken, åtrår den och planerar nästa attack mot mig själv
För ingen kan förgöra mig som jag

                                                     And as the skin rips off
                                                     I cherish the revolting thought:
                                  That even if I quit there´s not a chance in hell I´d STOP!